Visst nappar det, för somliga

På plats med lokalflyget i Kisumu där Kooperation utan gränser och Vi-skogen har sitt kontor.

Även barnen gillade den mjölksyrade gröten. Frukoststund i skuggan utomhus.

Gissa vem av oss som fick napp? Var det tvåhandsfattningen på spöet eller berodde det på hatten.

Gummistövlarna satt som gjutna när det var dags för fisketur på Victoriasjön. Fötter i vattnet betyder risk för parasiter. Jag och stövlar blev ett.

Runt Victoriasjön har Vi-skogen planterat snabbväxande träd som göder marken. De kan planteras ute på åkrarna vilket ger ökade skördar av t ex bönor och majs. Familjerna kan klara vedbehovet, förbättra sin matproduktion och öka familjeinkomsterna. Ge bort ett träd nästa gång du är i presentbehov. Det hjälper.

Åter till fisket. Med hjälp av små nät, krok och fiskekorgar skulle vi fånga Tillapia och Mud fish. Jag hade nöjt mig med att fånga vilken fisk som helst, stor som liten. Fiskelyckan var lika med noll för samtliga utom mannen i fören på min båt. Hur han bar sig åt? Ingen aning, men till slut gick han runt i vattnet och håvade in fisken. Finns det fiskmagneter?

Om själva fisket inte var min grej så gick det mycket bättre med tillagningen. Rensa, skiva upp, fritera och klart. Inget onödigt krångel och som tillbehör ris kokat på hemmabyggd solenergispis. Plus en sallad med moringablad som är otroligt näringsrika och kan jämföras med våra nässlor. Friskt och syrligt.

Angående hur många munnar som mättas av en höna är svaret 20 stycken. Då äter man allt, absolut inget går till spillo. Grönsaker, en normalstor fisk och ugali, majsgröt, fanns också med på bordet.